Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

På Salems webbplatser använder vi cookies för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här.

Molntjänster i skolan

Molntjänster är IT-tjänster som levereras över internet. Användningen av molntjänster skapar möjligheter till nya arbetssätt, samarbeten och enklare samt mer effektiv kommunikation. Tjänsterna är mycket efterfrågade i skolan i takt med den ökade digitaliseringen.

Genom att samarbeta och kommunicera via molntjänsten, Google Apps for Education (G Suite), får elever och lärare möjlighet till nya sätt att lära och arbeta.

Molntjänster i skolan, vad gäller?

Många skolor använder idag skoladministrativa system och molntjänster där man behandlar personuppgifter om elever och medarbetare som en del av verksamheten, där berättigande ändamål och lagstiftning (PUL personuppgiftslagen) styr behandlingen. Det kan t.ex. vara frågan om lärares pedagogiska material, klass- och grupplistor, dokumentation av elevarbeten, planering och liknande.

Vid all behandling av personuppgifter ska det finnas ett tydligt ändamål.

Som personuppgift räknas både direkta personuppgifter som namn och personnummer, men även indirekta uppgifter där man genom i kombination med annan information kan få fram individens identitet. Det innebär att även koder, förkortningar, indirekta omnämnanden i löpande text omfattas av dessa regler.

Vid behandling av personuppgifter skiljer man på ”icke-känsliga” personuppgifter och känsliga eller integritetskänsliga uppgifter.

Inom skolverksamheten är det viktigt att klargöra om behandlingen kommer att omfatta känsliga personuppgifter. Om verksamheten har behov av detta, måste IT-lösningen särskilt prövas om den uppfyller de ökade krav på Informations- och IT-säkerhet som då ställs. 

 Som känsliga räknas enligt 13 § PuL personuppgifter som avslöjar:

  • Ras eller etniskt ursprung
  • Politiska åsikter
  • Religiös eller filosofisk övertygelse
  • Medlemskap i fackförening
  • Uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
Som integritetskänsliga räknas bland annat följande:
  • Personuppgifter som rör elevens personliga förhållanden, t.ex. uppgifter som finns i omdömen och utvärderingar om dennes kunskapsmässiga och sociala utveckling
  • Beskrivningar av hemförhållanden
  • Beskrivningar av relationer mellan eleverna
  • Uppgifter som omfattas av sekretess. 

Varje skola ska ha sin policy klar och tydliggjord både inom kollegiet och gentemot hemmen.

 

Datainspektionen har en checklista för skolor.

Checklistan talar t.ex. om att vi inte får använda ”sjuk” som frånvaro.

Ostrukturerat material: Man får publicera bilder och namn på personer i s.k. ostrukturerat material, t.ex. en löpande text på en hemsida eller en blogg.

Att lägga ut bilder på personer och tydligt namnge dem på t.ex. skolans hemsida kräver godkännande av personen eller vårdnadshavaren. Godkännandet ska vara skriftligt. Läs mer om publicering på internet hos Datainspektionen.

PUL och sociala medier

Sociala medier är ställen där man kombinerar information med interaktion (chatt, diskussionsforum, kommentarsfunktioner m.m.) Ex. på sociala medier: Facebook, Twitter, MySpace, YouTube, bloggar, bildsajter där man släpper rättigheterna till bilden, t.ex Flickr, m.fl.  

När det gäller sociala medier finns några riktlinjer och rekommendationer. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har en checklista. Den hittar du här: checklista sociala medier.

Datainspektionen har också ett faktablad: PM för närvaro på Sociala medier

Otaggade bilder och löpande text räknas som ostrukturerat material.

Facebook räknas helt som ostrukturerat material även om bilderna är taggade. Har skolan en facebooksida är det skolan som ansvarar för inläggen som skrivs där.

Givetvis får ingen text vara kränkande, oavsett om det är strukturerat eller ostrukturerat material.

Upphovsrätt

Bilder

Man får inte använda bilder utan att ha undersökt villkoren. Det finns bilder att använda fritt, men det finns också de som är skyddade av olika former av copyright (kostar det att använda bilden, behövs godkännande eller räcker det med namn och källa etc.?) Att från t.ex. en presentation länka till en bild på nätet går bra.

Creative Commons: här anges tydligt vilken form av copyright som gäller. Bilder kan t.ex. vara fria att använda bara du anger namnet, eller så måste du kontakta ägaren. Läs mer här:. En sajt att använda för att hitta bilder att använda med CC-licenser är t.ex. www.compfight.com.

Filmer: YouTube, samma regler som ovan.

Musik: Samma regler som ovan. Man får inte lägga till musik hämtat från nätet i en presentation utan att veta att det är fritt att använda.

Publicerad 17 augusti 2016

Senast granskad 19 april 2017